Kategori: Ordalaget Bokförlag

Publicerat

Skrivprocessen

Det är alltid läskigt att låta förlaget läsa manuset som man håller på att skriva. Jag borde vara van vid det här laget. Det jag skriver på är tredje delen om fotbollslaget Roslunden BK, tillika min sjätte bok på Ordalaget bokförlag.  Ändå blir det bara läskigare och läskigare att låta dem läsa.  Och jag förstår inte varför.

Under januari månad har jag skrivit intensivt på manuset. Jag började med att skriva slutet. När jag skrev del två i serien, så dröjde jag alldeles för länge med att skriva slutet, vilket ledde till ett onödigt långt famlande och ett spretigt manus där jag inte visste vad för sorts historia jag egentligen ville berätta. Nu är slutet redan skrivet och det känns som en befrielse. Jag vet vart jag ska!
Sedan skrev jag berättelsen mer eller mindre från början. Och det flöt på bra.

Förlaget fick inte läsa allt jag har skrivit på manuset, slutligen blev det ungefär en tredjedel som jag skickade till dem. Den första tredjedelen. Slutet får ingen läsa ännu. Det är alldeles för skört för att kommenteras.

Nu har jag fått kommentarerna på texten. Som vanligt oroade jag mig i onödan.
Hanna på förlaget skrev (bland annat): ”Jag tycker att det känns mycket bra! Det är roligt att det är två så pass olika karaktärer, med olika förutsättningar, man får följa.”

Kommer jag vara mindre nervös vid nästa inskick? Förmodligen inte.

 

Publicerat

Lucka 8 – Drömmen om Chamir

Böckerna om Julia och Chamir är mitt drömprojekt: en bokserie om en tjej som är besatt av hästar och som är redo att göra allt för att älsklingshästen ska bli hennes.

Boken börjar på badrumsgolvet. Det är Julias födelsedag, men Julia ligger på badrumsmattan och storgråter för hon har fått ett ridläger i present, inte älsklingshästen Chamir, som hon var övertygad om skulle bli hennes.

”Är inte Julia rätt bortskämd?” har vissa vuxna läsare sagt.
Jag kan både förstå och inte förstå den kommentaren.
Jag förstår den för att jag är medveten om att ett ridläger är en fin och dyr present.
Men jag förstår den inte alls om man tittar på det ur hästtjejens perspektiv. För en hästtjej betyder hästar allt. Titta på hästtjejens önskelistor till jul och födelsedagar. Jag kan garantera dig att det i princip enda hon önskar sig är en egen häst. För henne finns inget annat alternativ.

Drömmen om Chamir handlar om Julias kamp för att Chamir ska bli hennes. Del 2 i serien, Chamir och sommarpokalen, handlar om Julias kamp att hävda sig i stallet nu när hon blivit fodervärd till Chamir. Julia drömmer om att bli en i gänget av hästägare, men priset är högt. Är Julia beredd att betala det?

Del 3, som heter Det brinner, Chamir, kommer i mars 2020 och handlar om en brännande het sommar, då Julia äntligen blivit ägare till Chamir. Men den stekheta sommarvärmen gör att inget blir som hon har tänkt sig.

 

Publicerat

Bokmässan 2018

Bloggen hänger inte med i vardagen. Bokmässan, det som jag anser är årets höjdpunkt har redan varit överspelad ett par veckor. Men jag tänker att vi gör en liten ”throwback” ändå. Höjdpunkter återvänder åtminstone jag gärna till.

Jag har varit på bokmässan varje år sen 2013. Jag brukar gå på seminarier för att lära mig mer och inspireras till framtida storverk. Och jag brukar träffa mina vänner från skrivarutbildningen på Linnéuniversitetet, Att skriva barnlitteratur. Vi är ett gäng som ses varje år. Men drömmen har alltid varit att ha en egen programpunkt och i år blev drömmen till verklighet genom scensamtalet Hästbokens möjligheter tillsammans med Malin Eriksson och Katja Timgren.

Vi pratade om våra författarskap och varför vi valt att skriva i denna fantastiska genre. (Egentligen borde vi kanske ställa alla andra författare till svars: Hur kan ni INTE skriva hästböcker? 🙂 )
Scensamtalet följdes sedan av signering av Drömmen om Chamir i mitt förlag Ordalagets monter.

 

Den största skillnaden från föregående år var att det kom fram så många till mig för att gratulera mig till mina framgångar. Likaså var det personer som kom fram och frågade om det var jag som var Angelica. Det kändes både overkligt och jätteroligt.

En annan höjdpunkt var förstås att äntligen få klämma på nya boken: Får mormor komma hit? – En bok om migrationsrätt. Boken levererades direkt från tryckeriet till bokmässan på onsdag eftermiddag Snacka om tajming!

Däremot blev det inte så många seminarier för mig. Jag prioriterade att träffa vänner, främst Ann-Charlotte Ekensten. De seminarier jag hade sett fram emot mest: Maggie O´Farrell och Colm Toibin, blev tyvärr inställda. Jacqueline Woodson hann jag heller inte lyssna på tyvärr.
Men av det jag faktiskt lyssnade på var Den politiska barnbokens återkomst och Romance de Lux med Sarah Morgan och Simona Arnstedt höjdpunkterna. Jag är inget större fan av genren Romance, däremot tycker jag alltid att det är spännande att lyssna på Simona. Hon har kloka åsikter och brinner verkligen för genren.

 

Publicerat

Ett nytt bokkontrakt

Det händer mycket just nu. Roliga saker. Riktigt roliga saker till och med. Inte nog med att jag nyligen fick min första frilansartikel publicerad och min tredje bok skickades till tryck, jag skrev kontrakt på min fjärde bok också. Det känns helt fantastiskt.

Boken kommer att heta Chamir och sommarpokalen och som ni kanske redan har gissat så är det alltså fortsättningen på Drömmen om Chamir. För mig är det här en dröm som går i uppfyllelse. Att få skriva en hästboksserie.

Boken kommer att ges ut under våren 2019 och jag lovar, ingen kommer att missa när det är dags.

 

Publicerat

Att vara nöjd

När jag var aspirerande författare var min högsta dröm ett förlagskontrakt. Fick jag bara det, då skulle ”allt” ordna sig. Och jag skulle vara lycklig för evigt.
Jojo.
För vad jag inte hade förutsett som aspirerande författare var hur snabbt jag skulle flytta fram gränsen för vad jag ville uppnå och vad som anses vara uppfyllda drömmar. Att istället för att glädjas åt det som jag har fått/uppnått har jag periodvis fokuserat lite väl mycket på det jag inte lyckats få/uppnå. Jag menar, jag har ju inte blivit recenserad i DN eller Vi läser. Inte heller har någon av mina böcker hamnat på någon topplista. Eller blivit såld till utlandet. Idel misslyckanden med andra ord.

Så nu tänker jag om och skriver istället en lista över det som jag hittills uppnått som författare. Och jag är glad och nöjd över varje punkt på den :

Inte så illa va?

🙂

 

Publicerat

Recenserad i KP

Äntligen är mina ungar imponerade av mig och mitt författarskap! Men det krävde en recension av min bok Drömmen om Chamir i Kamratposten och det är minsann inte lätt att få.
I varje nummer recenserar tre barn tre böcker. Det är korta, men kärnfulla recensioner. Och ungarna är stenhårda.

Drömmen om Chamir fick tre *KP* som betyg.
– Det ska du vara nöjd med, sa min kloka vän Ann-Charlotte. Tänk på att de inte drar sig för att ge överkryssad *KP* som betyg.

Överkryssad *KP*. Herregud. Det hade mitt författarego aldrig överlevt.
Som tur är rekommenderar recensenten boken till alla hästälskare!

Ganska många upprepningar, tycker recensenten. Det här måste jag förstås ta till mig i mina kommande böcker.
Publicerat

Mitt debutantporträtt

Eftersom jag inte hade ett debutantporträtt i Svensk bokhandels katalog så kommer ett här istället.

   ”Det finns inga svenska hästböcker som handlar om islandshästar eller westernridning. Skriv en sådan. Du kommer att bli utgiven direkt.”

Året är 2005. Platsen är folkuniversitetets lokaler i Stockholm. Orden, min skrivlärare Ylvas.

Jag har precis fått återkoppling på min första inlämningsuppgift på kursen Att skriva för barn och unga. I flera år har jag drömt om att skriva barnböcker, helst hästböcker och genom att anmäla mig till den här kursen har jag tagit första steget mot min dröm.
Min första inlämningsuppgift har självklart hästtema. Som jag minns den innehöll den hästbokens alla kännetecken (klichéer!): fattig med duktig flicka som inte har råd med ridlektioner. Elaka, rika hästtjejer som givetvis är sämre ryttare och slutligen en ridlärare som ser den här fattiga flickan och möjliggör ridning för henne.
Samtidigt måste ju texten ha haft någonting annars hade väl inte Ylva sagt så där?

Några månader senare börjar jag skriva på det som så småningom blir Anton och Teitur, en ungdomsbok om hästar och kärlek och som sedan blir nominerad till Slangbellan, Sveriges författarförbunds debutantpris.

Boken tar tid att skriva. Från idé till påskrivet förlagsavtal tar jag omvägen förbi vårt första barn, en doktorsavhandling, lämnar universitetet och får ett ”riktigt” jobb, flyttar till en ny stad, får ett barn till, byter jobb igen. Kort sagt: livet. I tid mätt 10 år.

Nästa bok börjar jag skriva omedelbart efteråt. Den här gången går det fortare. Efter åtta månader är manuset klart för att skickas till förlag och hittar ganska snart ett förlag som vill ge ut boken, Drömmen om Chamir inom ett år.

Nu då?
När jag skriver det här är jag ju egentligen ingen debutant längre. Med två böcker utgivna, varav en nominerad till ett fint pris, en tredje bok på gång och dessutom invald i författarförbundet har jag ju hunnit bli författare på riktigt.

Men nu kan ju också betyda ”nu som i just nu”. Det här inlägget är skrivet på förhand och jag har bestämt mig för att publicera det samtidigt som prisutdelningen till Slangbellan börjar.
De här senaste veckorna har varit fantastiska men tanken kommer ändå:
Vad ska jag skriva nu?
Det senaste halvåret har, trots synbara framgångar varit kantade av sådant som i alla fall inte jag vill skriva om i sociala medier och jag har inte skrivit alls. Och hur toppar man en nominering till slangbellan liksom?
Jag vet faktiskt inte. Kanske ska jag bara låta mig själv landa efter det här och se vad det blir. Idéer finns. Och halvskrivna manus från förra året. Kanske blir det ett eller flera av dem. Kanske något helt nytt.

Fotograf: Pia Nordlander
Publicerat

Roligt med recensioner

Drömmen om Chamir har fått sina tre första recensioner i bokbloggosfären. Den har blivit väl mottagen vilket förstås känns fantastiskt roligt.

Först ut var Västmanländskans bokblogg. Ulrica som står bakom bloggen plöjde hästböcker som barn men var aldrig hästtjej själv. Hon tycker att Drömmen om Chamir är precis så som en hästbok ska vara.

Hanna som driver Feministbiblioteket har också läst. Till skillnad mot Ulrica var hon ingen hästboksläsare och inte heller hästtjej. Hanna tycker det är en fin barnbok om hästar, vänskap och längtan.

Den sista recensionen finns på instagram. Veronica som har kontot @villivonkanbooks har läst. Veronica har alltid varit en hästtjej och har plöjt massor av hästböcker genom åren. Hon tycker att den är så bra att hon inte ville att den skulle ta slut när hon läste. Dessutom hoppas hon på en fortsättning… Det gör jag också. Vi håller tummarna för att det blir så!

Publicerat

Drömmen om Chamir

Ni som följer mig i sociala medier har förstås redan fått en glimt av framsidan till min andra bok, Drömmen om Chamir. Men jag tänker att det tål att visas här också.

Om ungefär två månader kommer den att finnas i handeln. Jag längtar!