Releasefest

Hedvig Wallin, jag (Angelica) och Christina Hildebrand samtalar om boken.

Nu är Får mormor komma hit? firad ordentligt! Firandet gick av stapeln på mysiga bokhandeln Bokslukaren i Stockholm. Vin och snittar, härlig, boklig inredning och så massor av vänner som ville dela detta med oss.

Nu i efterhand önskar jag att vi hade fina bilder att dela med oss av. Men vi hade fullt upp med att prata, både på ”scen” och med gästerna och med att signera böcker. Så även om det är tråkigt att inte ha en massa bilder så kan man ju också konstatera att det är ett bevis på lyckad tillställning. Att man inte ens hinner med att få upp kameran

Tack alla ni som kom! Tack för vackra blommor, choklad, presenter. Kramar och fina ord. Ni är bäst!

Västerås Litteraturfestival

Igår var det premiär för den första Västerås Litteraturfestival någonsin! Ett arrangemang mellan Västerås stadsbibliotek, ABF Västerås och Skådebanan i Västmanland. Ett gäng kända författare (Mats Jonsson, Elise Karlsson och Åsa Linderborg) var inbjudna för samtal med VLTs kulturredaktör Erik Jersenius. (Och ni som följer mig på instagram såg att även jag fick vara med på bild i tidningen under just denna rubrik: Kända författare till litteraturfestival :-)) Det fanns också en utställaravdelning där vi Västeråsförfattare hade bokbord samt en scen där vi kunde presentera oss själva och våra böcker.

Jag pratar om min debutbok Anton och Teitur nedanför(!) scenen.

Ett trevligt arrangemang som jag hoppas återkommer i framtiden. Skulle jag önska något för framtiden så vore det förstås att barnlitteraturen fick mer fokus, dvs ett liknande panelsamtal som ovan där barnboksförfattare får möjlighet att utveckla sina tankegångar om sina egna verk och dess plats i dagens samhälle. Och varför inte ordna högläsning för barnen? Det är ändå något visst med att få chansen att träffa en författare och jag tänker att det är ett sätt att öka läsglädjen hos barn.

Hur som helst, ett stort tack till arrangörerna för ett fint arrangemang. Jag hoppas att vi ses nästa år!

Bokmässan 2018

Bloggen hänger inte med i vardagen. Bokmässan, det som jag anser är årets höjdpunkt har redan varit överspelad ett par veckor. Men jag tänker att vi gör en liten ”throwback” ändå. Höjdpunkter återvänder åtminstone jag gärna till.

Jag har varit på bokmässan varje år sen 2013. Jag brukar gå på seminarier för att lära mig mer och inspireras till framtida storverk. Och jag brukar träffa mina vänner från skrivarutbildningen på Linnéuniversitetet, Att skriva barnlitteratur. Vi är ett gäng som ses varje år. Men drömmen har alltid varit att ha en egen programpunkt och i år blev drömmen till verklighet genom scensamtalet Hästbokens möjligheter tillsammans med Malin Eriksson och Katja Timgren.

Vi pratade om våra författarskap och varför vi valt att skriva i denna fantastiska genre. (Egentligen borde vi kanske ställa alla andra författare till svars: Hur kan ni INTE skriva hästböcker? 🙂 )
Scensamtalet följdes sedan av signering av Drömmen om Chamir i mitt förlag Ordalagets monter.

 

Den största skillnaden från föregående år var att det kom fram så många till mig för att gratulera mig till mina framgångar. Likaså var det personer som kom fram och frågade om det var jag som var Angelica. Det kändes både overkligt och jätteroligt.

En annan höjdpunkt var förstås att äntligen få klämma på nya boken: Får mormor komma hit? – En bok om migrationsrätt. Boken levererades direkt från tryckeriet till bokmässan på onsdag eftermiddag Snacka om tajming!

Däremot blev det inte så många seminarier för mig. Jag prioriterade att träffa vänner, främst Ann-Charlotte Ekensten. De seminarier jag hade sett fram emot mest: Maggie O´Farrell och Colm Toibin, blev tyvärr inställda. Jacqueline Woodson hann jag heller inte lyssna på tyvärr.
Men av det jag faktiskt lyssnade på var Den politiska barnbokens återkomst och Romance de Lux med Sarah Morgan och Simona Arnstedt höjdpunkterna. Jag är inget större fan av genren Romance, däremot tycker jag alltid att det är spännande att lyssna på Simona. Hon har kloka åsikter och brinner verkligen för genren.

 

Finfin recension från BTJ

Nu är det dags att fira, för vi har fått en jättefin recension av vår bok Får mormor komma hit? – En bok om migrationsrätt.

Så här fint skriver Birgitta Mark i BTJ-häfte 21, 2018: I en välgjord och lärorik kombination av fakta- och skönlitteratur förklaras och gestaltas juridiken
kring migration, med asylrätt, uppehållstillstånd och anhöriginvandring i fokus. Trion bakom Får mormor komma
hit består av Angelica Öhrn, rutinerad barnboksförfattare, Christina Hildebrand, sakkunnig åklagare och Hedvig
Wallin, ung illustratör med fingertoppskänsla. Dessa tre har vinnlagt sig om att på ett berörande, sakligt och för
åldern lämpligt vis förklara detta svåra för barn i yngre skolåldern, och det är en välgärning, eftersom kunskap kan
bidra till ökad trygghet och handlingsberedskap.

Jag är så glad över dessa fina ord och håller nu tummarna för att den köps in av massor av bibliotek och givetvis att den nås massor av läsare!

Om du vill provläsa boken, kan du göra det här.

Ett nytt bokkontrakt

Det händer mycket just nu. Roliga saker. Riktigt roliga saker till och med. Inte nog med att jag nyligen fick min första frilansartikel publicerad och min tredje bok skickades till tryck, jag skrev kontrakt på min fjärde bok också. Det känns helt fantastiskt.

Boken kommer att heta Chamir och sommarpokalen och som ni kanske redan har gissat så är det alltså fortsättningen på Drömmen om Chamir. För mig är det här en dröm som går i uppfyllelse. Att få skriva en hästboksserie.

Boken kommer att ges ut under våren 2019 och jag lovar, ingen kommer att missa när det är dags.

 

Min tredje bok

Hurra hurra. Min tredje och kanske viktigaste bok är nu skickad till tryck och den går att förhandsbeställa från förlaget eller bevaka hos nätbokhandlarna. 

Är den inte fin så säg?
🙂
Det här är en bok som är skönlitterär och fakta i ett. Det är en gripande berättelse om pojken Khalil som kom till Sverige för ett par år sedan och nu går i skolan tillsammans med sina bästa vänner Lovisa och Agnes. Livet vore bra om det inte vore för den ständiga oron för mormor som fortfarande är kvar i krigets Syrien. Kan hon få komma hit?
Barnens lärare märker av Khalils oro och bjuder in en person till klassen som förklarar vilka som har rätt att bosätta sig i Sverige och vilka som kan få asyl. Men också vilka det är som bestämmer lagarna i Sverige. Boken är dessutom faktagranskad av en expert på migrationsrätt.

Så här fint säger författaren och läraren Ingrid Jönsson om boken: ”Viktig, lärorik och berörande. Med säker hand kombinerar författarna en fin ramberättelse om en pojke som saknar sin mormor med fakta som vi alla bör känna till. Läs den tillsammans med ditt barn!”

Boken kommer att säljas för åldersspannet 6-9 år men jag och min medförfattare Christina är övertygade om att alla åldrar kan ha nytta och glädje av att läsa boken. Barn som vuxna.

Och att den tyvärr också är skrämmande aktuell behöver jag väl knappast fördjupa mig i?

Förhandsbeställ boken här.

Provläs här.

 

 

Vad händer i höst?

Jag håller på att planera författarhösten. Det kommer bli en rolig höst. Hoppas vi ses!

  • 20 augusti: Min hästboksessä publiceras i samtliga Mittmedias tidningar (länk kommer så småningom)
  • 3 september: Jag följer med Västerås bokbuss för att träffa läsare och prata om mina böcker
  • 29 september: Samtal om hästböcker på Litteraturscenen på Bok & Bibliotek. Kl 12.30-12.50
  • 20 oktober: Västerås Litteraturfestival, jag kommer att ha bokbord och scensamtal
  • Datum ej satt: Boksläpp av en av årets viktigaste böcker: Får mormor komma hit? – En bok om migrationsrätt på Bokslukaren i Stockholm.

Att vara nöjd

När jag var aspirerande författare var min högsta dröm ett förlagskontrakt. Fick jag bara det, då skulle ”allt” ordna sig. Och jag skulle vara lycklig för evigt.
Jojo.
För vad jag inte hade förutsett som aspirerande författare var hur snabbt jag skulle flytta fram gränsen för vad jag ville uppnå och vad som anses vara uppfyllda drömmar. Att istället för att glädjas åt det som jag har fått/uppnått har jag periodvis fokuserat lite väl mycket på det jag inte lyckats få/uppnå. Jag menar, jag har ju inte blivit recenserad i DN eller Vi läser. Inte heller har någon av mina böcker hamnat på någon topplista. Eller blivit såld till utlandet. Idel misslyckanden med andra ord.

Så nu tänker jag om och skriver istället en lista över det som jag hittills uppnått som författare. Och jag är glad och nöjd över varje punkt på den :

Inte så illa va?

🙂

 

Magiska dagar på Biskops Arnö

Veckan innan midsommar tillbringade jag fem dagar på folkhögskolan Biskops Arnö för att gå kursen Berätta för barn med ord och bild. En av mina författardrömmar är nämligen att göra en bilderbok. Jag är dock urusel på att teckna och måla och har inte som ambition att själv göra själva illustrationerna, men jag tänkte ändå att det här skulle kunna vara en spännande kurs att inspireras av. Och så blev det verkligen.

Kurslärare var Viveka Sjögren som är både författare och illustratör. Hon har bland annat vunnit Elsa Beskow-plaketten för sin bilderbok Om du skulle fråga Micha.

De första dagarna ägnade vi åt oss olika övningar för att gestalta i både bild och ord. Hur ser en ledsen potatis ut? Eller en rädd stol? Kanhända att man först tycker det låter som fåniga frågeställningar, men efter en stunds funderande inser man att det är enkla men effektiva gestaltningsövningar. För om en stol nu verkligen är rädd, hur beter den sig då? Kanske gömmer den sig bakom en annan möbel, eller kryper ihop.
Vi fick också återberätta ett barndomsminne för varandra och sedan tolka (eller spinna vidare) en scen ur berättelsen och presentera det som ett uppslag i en bok. Jag som tänker i text och inte i bild när jag skapar berättelser insåg att jag dubbelberättade. Det som jag återgav i bilden behövde faktiskt inte skrivas i ord också.

De sista två dagarna ägnade vi oss åt våra enskilda projekt. Vi fick enskild handledningstid av Viveka då vi berättade om våra idéer. Hon kom med kloka frågor som fick mig att hitta var svagheterna i min idé låg. Jag gillar fortfarande min idé mycket och jag har jobbat vidare på den efter att jag kom hem, men det återstår en hel del ännu. Det är något som inte riktigt lossnat i mina tankegångar.

Biskops Arnö är en fantastisk miljö att vistas i och jag lämnade inte ön under hela tiden jag var där. Omgivningarna är vackra och där finns ett fantastiskt bibliotek som dessutom är öppet dygnet runt!
Jag har heller aldrig varit så mätt som under dagarna där. En rejäl frukost serverades klockan åtta. Halv elva var det förmiddagskaffe, klockan tolv serverades en rejäl lunch. Eftermiddagskaffe med godbit halv tre och slutligen middag klockan fem. OM någon sedan var hungrig, så fanns det the och kvällsmacka vid åttatiden.

Som det brukar så var det kanske ändå människorna jag mötte som var det bästa. Vi var en supermysig grupp på elva personer som pratade och skrattade oss igenom dagarna. Jag saknar er allihopa och hoppas att vi ses vid tillfälle.

Sista dagen fick vi varsitt kuvert av Viveka. Öppnas vid behov, står det utanpå. Jag tänker spara mitt till den där dagen då all inspiration och glädje känns som bortblåst. Det känns tryggt att veta att det finns ett kuvert just för en sådan dag.