Inlägg

Publicerat

Lucka 17 – Jill

Jag tror jag brukar framställa mig själv som en expert på Jill-böckerna. Det är jag givetvis inte. Om jag ska vara riktigt ärlig, så tror jag inte ens att jag har läst alla böckerna ens… (det här törs jag ju knappast säga alltså).
Däremot är Jill min absoluta favorit bland hästbokskaraktärerna. Det var hon när jag var elva år. Och det är hon fortfarande. Den första boken i serien Jill i sadeln hör nog till den bok jag läst flest gånger. Jag läser fortfarande regelbundet om den. Dessutom är den min största inspirationskälla när det kommer till mina böcker om Julia och Chamir. Även om jag häromdagen antydde att en annan bokserie också kan ha varit väldigt viktig i mitt undermedvetande.

Vad är det då med Jill som är så fantastiskt? Jo, energin och viljestyrkan. När jag läser om Jill uppfylls jag av känslan att allt är möjligt. Jag behöver bara kämpa för det. Och hur omöjlig situationen än verkar, så finns det alltid en lösning. Sedan älskar jag den kompromisslösa kärleken till hästarna, hur hon tveklöst dissar alla andra som inte är hästälskare. Hur hon tveklöst dissar även hästälskare som hon inte tycker beter sig rätt. Dessutom är hon sjukt rolig.
Som vuxen läsare finner jag även en annan, snudd på hysteriskt rolig karaktär, nämligen kusinen Cecilia som är Jills totala motsats. Hon pressar blommor till sitt herbarium, älskar böcker som utspelar sig på internatskolor (som Jill givetvis totaldissar), tar danslektioner och spelar fiol. De oundvikliga konflikterna mellan Jill och Cecilia är vansinnigt roliga.

Jag bara måste nämna Jill och drömhästen, i vilken det blir ombytta roller och Jill själv tvingas spela den elaka hästtjejen.

Men om vi ska utnämna någon som är expert på Jill-böckerna så är det författaren till Heroines on horseback som jag skrev om häromdagen. Hon ägnar ett helt kapitel åt Jill.

Publicerat

Lucka 16 – Ridklubben Sporren

Ännu en barndomsfavorit: Ridklubben Sporren av Lesley King. En sådan där bok som jag gärna hade flyttat in i och blivit en av karaktärerna. Helst Pamela eller Ginette.
Ridklubben Sporren handlar om ett gäng hästintresserade ungdomar i en engelsk by. De har bestämt sig för att lära sig rida ordentligt och startar därför en egen ridklubb. Ingen kan särskilt mycket, men de har en bok som handlar om ridning och den kommer säkert att komma till hjälp tror de.

Men till byn flyttar tre familjer: den högfärdiga Christine som tror att hon kan allt om hästar och ridning (hon kan dock mycket), den trevliga Ginette som också kan mycket om hästar och slutligen Kapten Maxten som tar sig an Ridklubben Sporren.

Som jag ville vara en del av detta underbara hästliv! De har ridlektioner, teorigenomgångar, ordnar tävlingar, gymkhana och långritter. Det är faktiskt helt fantastisk läsning att drömma sig bort i. Och så är det historien om Pamela och hennes helvilda häst Silver, som till en början slänger av henne hela tiden men som hon lär sig rida för att slutligen bli den bästa ryttaren av dem alla.

Ridklubben Sporren har förstås försvunnit ur ordinarie boksortiment för länge sedan men finns att få tag på hos Bokbörsen.

Publicerat

Lucka 15 – Anton och Teitur

Anton och Teitur är min debutbok. Boken som tog tio år att skriva och som sedan nominerades till Författarförbundets debutantpris Slangbellan för bästa debut 2017. Det känns fortfarande helt galet när jag tänker på det. Se här för bilder från priskvällen. Den var fantastisk, trots att jag inte vann.

Boken handlar om 14-åriga Anton och hans islandshäst Teitur. När boken börjar har Anton precis kommit hem från jullovet hos pappa i Tyskland. Ett lov han sett fram emot länge men som inte alls blir som han trott, för återigen sviker pappa sina löften. En tjej som heter Christine flyttar sin häst Humlan till samma stall där Anton har Teitur. Christine är den vackraste tjej Anton någonsin sett. Men hon är också fyra år äldre. Det kan förstås inte bli något mellan dem. Eller?

Jag tycker det är svårt att beskriva vad Anton och Teitur handlar om. Ibland tänker jag att det handlar om just Anton och Teitur, deras liv tillsammans. Ibland tänker jag att det är en kärlekshistoria och ibland att den handlar om barn och ungdomar som hamnar i kläm när föräldrar skiljer sig. Dessutom handlar den om vänskap också. Eller så handlar den om allt detta, det som hör livet till.

Dessutom så tipsar Jessica Hallbäck om Anton och Teitur i sin fantastiska bok Girls just want to have fundamental rights. Just sayin…

 

Om du vill läsa om den riktiga Teitur kan du göra det här. 

 

Publicerat

Lucka 14 – Ponnyklubben

1962 bildades Wahlströms ponnyklubb. I mina riktigt gamla hästböcker står det att anledningen till att klubben bildades var för att rädda ett stall som skulle rivas. Ponnyklubben bildas och blir stor. 45 000 medlemmar hade den. 1985 lades den ner. Då var jag nio år. Jag blev själv aldrig medlem i ponnyklubben men jag har några av deras årsböcker som jag förmodligen läst tusen miljoner gånger. Jag ville också rida på Irland, eller jaga fågeltjuvar och spana på slott. Jag tyckte också att huvudpersonen Fia verkade så himla snäll. Mycket snällare än de äldre tjejerna på min ridskola. De var mest intresserade av att visa hur duktiga de var och hur oduktiga vi yngre var…

Jag har förstås kvar mina exemplar av Ponnyklubben. Lite oklart vem som givit dem till mig och i vilket sammanhang. Jag bläddrar i dem ibland och fylls av den där härliga känslan av nostalgi och att kastas tillbaka till barndomen när hästar verkligen betydde ALLT. Däremot har jag inte läst om dem. Jag är lite orolig över att texten inte har åldrats med värdighet. (Jämför min läsupplevelse av Här kommer hemliga hästklubben)

Det är svårt att hitta information på internet om ponnyklubben. Men den här texten på facebook hittade jag.

Ridklubben/stallet som skulle räddas var Hufvudsta ridklubb i Solna och den ridskolan går ja förbi då och då på mina lunchpromenader när jag är på jobbet i Solna!

Publicerat

Lucka 13 – Heroines on horseback

Det finns en antologi om hästböcker. Hur fantastiskt är inte det?

Antologin heter Heroines on horseback och är skriven av Jane Badger. Den går igenom i pruncip samtliga hästböcker som gavs ut i Storbrittanien, från Black Beauty 1877 fram till 1970-talet då författaren till antologin anser att den brittiska hästboken går in i en ny (och inte lika intressant) fas.

För en Jill-fantast som jag finns ett helt kapitel att fördjupa sig i. Likaså massor om Flambards-serien och ett helt kapitel om systrarna Diana, Christine och Josephine Pullein-Thompson. Ni har väl inte missat att de tre är döttrar till Joan Cannan som skrivit en av de bästa hästböckerna genom tiderna: A pony for Jean?

Publicerat

Lucka 12 – Jean

Black Beauty må vara den första hästboken, men den första moderna hästboken är A pony for Jean av Joanna Cannan från 1936. Jag får nys om den här boken i den förträffliga antologin Heroines on horseback (den skriver jag om imorgon!) och beställer hem ett exemplar. Jag blir knockad av läsningen!

Jean får ta över sina kusiners skruttiga häst som de har gett det respektlösa namnet Toastrack. Jeans familj har förlorat nästan alla sina pengar och har egentligen inte råd att ha en häst, men de har en hage bredvid sitt lilla hus och ett gammalt stall där hästen kan bo. Jean kan inget om hästar, hon har ingen som kan lära henne och hon har inte råd med ridlektioner. Att be de rika och odrägliga kusinerna om hjälp är inget alternativ för Jean. Istället hittar hennes mamma en bok om ridning på second hand och med den till hjälp tar sig Jean an Toastrack, som hon ocksådöper om till Cavalier. Tilltalet är direkt, energiskt och fyllt av humor. Här finns inget mästrande tilltal ifrån en allsmäktig och bättre vetande vuxenvärld. Och detta alltså ett decennium innan Pippi Långstrump förändrade barnlitteraturen i Sverige.
Jag som förut har hyllat Jill-böckerna till skyarna behöver tänka om lite. Helt klart är att Ruby Ferguson läst Cannans böcker om Jean och inspirerats.

A pony for Jean finns översatt till svenska. Då heter den Rosita tar priset. Den har försvunnit från det ordinarie sortimentet för länge sedan men finns att köpa på t.ex. Bokbörsen.

Publicerat

Lucka 11 – Black Beauty

Black Beauty (Vackra Svarten) fick jag och min syster som månadsbok i den bokklubb vi var med i som barn. Jag läste den om och om och om igen. Inför den här kalendern läser jag den ännu en gång. Jag tycker fortfarande lika mycket om den.

Black Beauty skrevs 1877 av Anna Sewell. Den skulle kunna kallas för debattbok, för Sewell ville få människor att förstå under vilka vidriga omständigheter vissa vagnshästar levde. I boken låter Sewell Black Beauty födas på en gård där han blir mycket väl omhändertagen. Han säljs sedan vidare till ytterligare ett bra ställe. Så småningom råkar han ut för en skada och får ett fult ärr på benet och han anses inte längre fin nog för att dra vagnen i det fina stallet och säljs vidare. Nästa hem blir sämre och sedan går det utför tills han slutligen av en slump träffar en av hästskötarna från sitt ungdoms stall. Hästskötaren känner igenom honom och köper honom och ger därmed Black Beauty ett värdigt liv igen.

Boken är skriven i jagform och det är Black Beauty själv som berättar. Det här anses vara den första hästboken och i de hästböcker som följde blev det här narrativet det vanliga. Idag är det mycket ovanligt att en bok är skriven ur en hästs perspektiv. Av tämligen nyutgivna böcker känner jag bara till Isa och minigänget som jag skrev om häromdagen.

Black Beauty gavs nyligen ut igen som e-bok på svenska.

Publicerat

Lucka 10 – Märta

Märta och islandshästarna
Bilden har jag lånat från Bonnier Carlsens hemsida

Jag älskar Märta! I hemlighet tror jag till och med att Erika Eklund Wilson har följt efter mig i hela mitt hästliv för att sedan dokumentera det i böckerna om Märta. Här finns allt som jag minns från min första ridskoletid: Osympatiska ridlärare som vrålar: ”ni måste vara bestämda” utan att någonsin förklara vad det betyder. Där finns Mimmi som är minst men som tar hand om alla de farliga hästarna i stallet. Märta som säger att han hästarna växer när de står inomhus. Jajamen. Precis så här var (är!) det för mig också.

I Märtas hästsommar träffar Märta och kompisen Maja hästägaren Bea som till en början är snäll men som sedan utnyttjar tjejerna. (Igenkänning på den också!)

I boken Märta på turridning tröttnar Märta och Maja på alla stora och sura stalltjejer och ridlärare som skäller. De vill inte vara nybörjare och ”för små” längre utan bestämmer sig för att prova på islandshästridning istället. Vilken lyckträff.

Böckerna om Märta är perfekta för oss som tröttnat på dålig stämning på ridskolan, otrevliga ridlärare och sura halvblod. Om de är barnböcker? Tveksamt. Jag skulle kalla dem allåldersböcker!

P.S. De funkar också utmärkt för icke hästintresserade. Till exempel min man.

Publicerat

Lucka 9 – Käpphästar

Säg hej till Frosty, min alldeles egen, hemsydda käpphäst!
Mönstret och idén kommer från boken Käpphästar, en bok för alla som älskar käpphästar.

Jag och syrran hade trähästar när vi var små. De hette Snowy och Misty. Det var vår pappa som hade snickrat dem. De hade ett stall i ena förrådet på vårt lanställe. Vi mockade, fodrade, borstade och red. Och det var så himla kul!
Lika kul verkar alla de barn och tonåringar som ägnar sig åt käpphästar ha. Är ni medvetna om vilken stor community det är? Och ni har väl sett filmen: The hobby horse revolution? Här är en länk till trailern.

Men tillbaka till boken Käpphästar. Här kan ni lära er allt om att sy egna hästar, träns, grimmor och täcken. Eller bygga stall. Eller träna dressyr eller hoppning. Att sy käpphästar är jättekul!

Publicerat

Lucka 8 – Drömmen om Chamir

Böckerna om Julia och Chamir är mitt drömprojekt: en bokserie om en tjej som är besatt av hästar och som är redo att göra allt för att älsklingshästen ska bli hennes.

Boken börjar på badrumsgolvet. Det är Julias födelsedag, men Julia ligger på badrumsmattan och storgråter för hon har fått ett ridläger i present, inte älsklingshästen Chamir, som hon var övertygad om skulle bli hennes.

”Är inte Julia rätt bortskämd?” har vissa vuxna läsare sagt.
Jag kan både förstå och inte förstå den kommentaren.
Jag förstår den för att jag är medveten om att ett ridläger är en fin och dyr present.
Men jag förstår den inte alls om man tittar på det ur hästtjejens perspektiv. För en hästtjej betyder hästar allt. Titta på hästtjejens önskelistor till jul och födelsedagar. Jag kan garantera dig att det i princip enda hon önskar sig är en egen häst. För henne finns inget annat alternativ.

Drömmen om Chamir handlar om Julias kamp för att Chamir ska bli hennes. Del 2 i serien, Chamir och sommarpokalen, handlar om Julias kamp att hävda sig i stallet nu när hon blivit fodervärd till Chamir. Julia drömmer om att bli en i gänget av hästägare, men priset är högt. Är Julia beredd att betala det?

Del 3, som heter Det brinner, Chamir, kommer i mars 2020 och handlar om en brännande het sommar, då Julia äntligen blivit ägare till Chamir. Men den stekheta sommarvärmen gör att inget blir som hon har tänkt sig.